Visar inlägg med etikett Grupp 2. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Grupp 2. Visa alla inlägg

tisdag 8 september 2015

No och jag

s.0-61

1. Huvudpersonerna i boken är Lou Bertignac och No. Lou är en intelligent trettonårig tjej som har ått hoppa över två klasser. No är 18 år, hon är en hemlös tjej. Lou träffade henne första gången på tågstationen och när hon fick reda på i skolan att de skulle göra ett föredrag bestämde sig Lou att det skulle handla om No

2. Monsieur Marin är Lous lärare. Han är en väldigt sträng lärare som vill att eleverna jobbar på lektionerna. Han har mycket regler tex får man inte bära de kläder man vill. Men innerst inne är han nog snäll och vill bara elevernas bästa. Jag tror inte jag skulle vilja ha honom som lärare då han är väldigt sträng och kanske blir arg om man svarar fel på en fråga

3. Lou har en svår familjesituation. Hon är numera det enda barnet eftersom hennes yngre syster dog för några år sedan. Det är en stor sorg för familjen. Hennes mamma har hamnat i svår depression och hennes pappa gråter i smyg på toaletten när han tror att det är ingen som hör honom. Ingen har ork kvar att bry sig om Lou, hon känner sig ensam.

4. Jag tror att Lou har gått djupare in i ämnet än att bara säga en massa fakta när hon pratar om hemlöshet och om No. Hon har tagit upp en lite känsligare punkt som gjort att hon har fått publiken att lyssna på henne och även fått de att tänka efter. Lou hat berättat hur No har det och hu hon känner sig.

måndag 7 september 2015

No och jag del 1

Frågor till s.61
  • I boken finns det två huvudpersoner. Den ena är en tjej vars namn är Lou Bertignac. Hon är en trettonårig tjej som har hoppat upp två klasser. Klass fem och lekis. Hon är en smart tjej. Vilket gör att de flesta förvänta sig mycket av henne, även hennes lärare. I klassen är hon minst, yngst och bäst i klassen. I klassen finns även en kille vars namn är Lucas. Hon är hemligt kär i honom. Lucas är klassens längsta, coolaste men mest ointelligent i klassen.                                           I Lous familj är hon det enda barnet. Hennes mamma är deprimerad efter ha förlorat ett barn. Lous pappa är en vanmäktig person. Vilket innebär att han gärna vill hjälpa Lous mamma men han vet inte hur. I boken ska Lou hålla ett fördrag för klassen om uteliggare. Och deras situation. Allra främst ska hon prata om hur unga tjejer har det. Hur de bor, lever skaffa mat etc. Detta leder till att Lou träffar en artonårig tjej. Hon heter No och är uteliggare. Det enda hon äger är en rullväska med hennes tillhörigheter. No är den andra huvudpersonen i boken skulle jag säga. Eftersom att det handla mycket om henne och nämns mycket i boken.                
  • Monsieur Marin är Lous lärare. Han är väldigt bestämd och lyhörd. Han vet vad han vill. Han rankar eleverna efter kunskap.                                                                                                         Ex. Han ställer frågan till en elev och eleven i fråga inte kan svaret. Vänder han sig genast mot till exempel Lou och förväntar sig att hon ska kunna svaret. Han är en lärare som man har respekt för. Eftersom att man inte vågar något annat. Jag tycker att om man har en lärare som Monsieur Marin är det svårt att få kontakt och lära känna läraren. Och även svårt att veta för läraren och veta vad man faktiskt kan. 
  • Eftersom vi inte har läst så mycket i boken är det svårt att beskriva Lous miljö. Men hon är en tjej med familjeproblem. Hennes mamma är deprimerad efter ett barn hon förlorade för några år sen efter att länge försökt att bli med barn. Hennes pappa försöker att hjälpa hennes mamma men vet inte hur eller om han ens kan. Men han säger ofta till Lou att det inte finns något de kan göra. I skolan är hon den smartaste tjejen.  Som jag har upplevt det har hon inte jättemånga kompisar i klassen. Men hon har börjat att tycka att det är kul att umgås med No. De sitter ofta på en bar. Där kyparen är lite misstänksam men går med på att No köper alkohol. Lou beställer alltid en Cola. 
  • I Lous familj är det väldigt stelt. De pratar inte jättemycket med varandra. Lou skäms lite över sin familj. Jag får känslan av att Lou vill umgås med sin familj så lite som möjligt. Hon berätta gärna inte om sin familj. I övrigt känns det även som om hon vill förtränga sin familj lite. Som om hon tycker att de inte bryr sig om henne. 
  • Jag tror att eftersom att alla verkar vara nöjda, håll hon föredraget intressant. Hon håll över tiden och ingen kommenterade det. Vilket är en bidragande faktor. Jag tror att hon berättade med inlevelse. Med en röst som gjorde att det faktiskt blev verklighet. Som om hon faktiskt va en person som inte har någonstans att bo. Jag tror hon valde att prata mycket om hur de är och leva som uteliggare och egentligen inte så mycket fakta omkring det. Hon gav nog många exempel på hur det kan vara att få sova inomhus eller att hitta en plats att sova på utomhus som är varm så att man slipper att frysa. Och hur det är att skaffa mat utan pengar.                   Många som är uteliggare knarkar, röker eller liknande precis som i boken tror jag att det är ett tungt och svårt ämne att prata om. Alla upplever ju saker olika och alla skulle svara annorlunda om du skulle ställa tio olika personer exakt samma fråga.  Därför är det svårt att säga vad hon pratar om exakt.                                                                                                                                         Med sin sammanfattning tror jag att hon menar att vi måste se oss omkring och se att alla inte lever lika bra som oss. Men att det är svårt att göra något åt det. Men en uppritning som jag tycker passa in i situationen är "Ingen kan göra allt. Men alla kan göra något". Jag tror att det är lite så Lou tänker när hon förbereder sin slutsats. Jag tror att hon menat att vi måste se oss omkring för kan kunna starta att hjälpa dem någonstans.  

Frågor till ''No och jag''


Frågor till ''No och jag''
  • Huvudpersonen är Lou Bertignac, tretton år. Hon är klassens bästa elev och därmed en oerhört intelligent tjej. Nästa huvudperson är No. No är en artonårig hemlös tjej som hon mötte på Gare d'Austerlitz. Det är henne som Lou skriver ett föredrag om. 
  • Monsieur Martin är Lous lärare. Han är en ytterst bestämd och lyhörd man som vakar över klassen liksom en örn. Jag tycker att Monsiuer Martin verkar lite skrämmande. Någon lärare jag själv skulle ha så pass stor respekt för att jag troligtvis skulle känna mig liten. Rädd för att säga fel, rädd för att lärarens förhoppningar på en skulle rasa samman. 
  • Lou lever i en svår miljö. Hon är ensamt barn sen några år tillbaka. Deras hem omges av en oförglömlig sorg som tär på familjen. En deprimerad mamma som inte är sig lik och en pappa som vill strö perfektion så bra det går över familjen. En pappa som i smyg gråter på toaletten när han tror att ingen hör. I skolan är Lou hemligt förälskad i Lucas. Långa, coola men också o-smarta Lucas. Jag ser han som det svaga hoppet som cirkulerar i hennes huvud. Den lilla gnista hopp som får henne att gå med lättare steg till-, och från skolan, vetandes att hon snart kommer träffa han igen.
  • Hon har troligtvis tagit upp något känsligt, av att döma rektionerna. Någon punkt som påverkat-, och rört folket som lyssnat. Jag tror hon har tagit upp mycket känslor, drag som No har visat under tiden de träffats. Jag har förstått det som att No inte var av den pratglada typen och som inte gärna öppnade sig angående sig själv och sin bakgrund. Därför tror jag att Lou utgick ifrån Nos agerande när hon bildade en uppfattning om henne. 

Lena Ivarsson

No och jag s 0-61

Sida 0-61

Lou Bertignac från Paris är huvudpersonen. Hon är ovanligt smart och har därför hoppat över några klasser. Det är därför hon är minst i sin nuvarande klass.

En av hennes lärare heter Monsieur Martin. Han är väldigt sträng. Inget han inte uppskattar tillåts på lektionerna. Inga opassande kläder, inget tuggummi tuggande m.m. Listan går på långt. Jag tror ändå att han bryr sig om eleverna och vill det bästa för dem men jag kan inte komma förbi det här med klädreglerna. Jag har väldigt svårt att respektera människor som inte låter andra människor vara dem de är, eller ha på sig det de vill ha på sig. Jag tycker det synsättet är oerhört trångsynt. Sånt bli jag bara arg på. Så jag tror inte att jag skulle stå ut med honom i verkligheten. Å andra sidan är han dock en väldigt bra karaktär som kan föra berättelsen framåt.

Hon bor mitt i stan i Paris. De har till och med ett café och en tågstation. Det är mer än Reftele har. Så hon är en stadsmänniska. Det är alltid mycket människor i rörelse runt omkring henne på stan. En av hennes favorit sysselsättningar är att titta på de här människorna och fantisera om dem.

Lou bor i en väldigt förstörd familj. Så tyvärr är chansen att hon kommer växa upp förstörd väldigt stor. Hennes mamma har varit fast i en djup depression sedan hennes yngsta dotter dog. Hennes pappa är konstant ledsen och nedstämd, vilket såklart kommer smitta av sig på Lou. Ingen där hemme bryr sig verkligen om henne. Eller de kanske bryr sig, men de har ingen ork och energi att visa det. Vilket ger samma resultat som att inte bry sig. Lou känner sig ensam och oälskad, och det kommer hänga kvar hos henne ända upp i vuxen ålder. Hon har nu p.g.a detta mycket högre risk att hamna i ett ohälsosamt förhållande.

Jag tror att det Lou tog upp i sitt föredrag var No. Inte hela Nos liv, men smådelar av det. Hon började nog med de få lyckliga delarna i det, så att folk skulle känna igen sig, och sen vände hon på det och visade baksidan. Hon berättade om när och hur hon blev hemlös, varför hon blev hemlös, att det egentligen inte fanns någon anledning, att det kan hända vem som helst och att de här människorna finns överallt omkring oss, vi måste bara lära oss att se dem.

Emelie Sjögren

tisdag 25 augusti 2015

Grupp 2

Gruppindelning: 

Grupp 2: Emelie, Emma E, Emma K, Olivia, Lena, Anisa

 Ni diskuterar och svarar enskilt på frågor om exempelvis bokens språk, huvudpersonerna utveckling, budskap eller liknande som läggs ut varje vecka. Ni ska också kommentera minst en av de andras inlägg, ni får givetvis kommentera flera om ni vill. Variera vem ni kommenterar och se till att allas inlägg kommenteras. Tänk på att använda ett vårdat språk och på att motivera dina egna åsikter och tankar kring bokens innehåll. 

 

 Frågor till torsdagen den 3 september  - läs fram till och med sid 61

  • Vem eller vilka är huvudperson/er i boken?

  • Beskriv Monsieur Marin. Vilka egenskaper har han? Vad tycker du om Monsieur Marin?

  • Hur ser miljön ut som Lou lever i? 

  • Hur upplever du Lous familjesituation? 

  • Lou håller sitt föredrag. I slutet av föredraget säger Lou "Saker och ting är som de är. Men jag tror att man måste ha ögonen vidöppna. Som ett första steg. Ja, det är min slutsats." (s 60)
    När hon är färdig kan hon knappt sätta sig för hennes ben känns som spaghetti. "Men de applåderar, jag drömmer inte, jag hör rätt, nu tittar jag upp, jag står framför dem, hela klassen, de applåderar, till och med Léa Germain och Axelle Vernoux, och Monsieur Marin ler." (s 61)
    Vad tror du att Lou har sagt som får alla att applådera och le? Skriv vad du tror att hon har valt att ta upp i sitt föredrag och förklara hur du kom fram till det.